Visma Skatt & Bokslut Pro

K10 för delägare i fåmansaktiebolag, fliken Löneunderlag

Årets gränsbelopp får enbart beräknas av den som äger andelarna vid årets ingång. Med det menas den som äger aktierna den 31/12 året före det inkomstår som gränsbeloppet avser.

Det betyder att om andelarna ska säljas under året är det enbart säljaren som har möjlighet att beräkna gränsbelopp under försäljningsåret. För att löneunderlaget ska kunna utnyttjas det år försäljning sker, måste säljaren ta utdelning före försäljningen. Köparen kan aldrig få beräkna ett gränsbelopp för det år andelarna köps, eftersom köparen inte äger andelarna vid årets ingång.

Gör så här:

Ange den totala kontanta årslönesumman i fältet Kontant ersättning under år 20XX.

Det är den totala kontanta årslönesumman i företaget, under kalenderåret före det år gränsbeloppet ska beräknas, som ska anges. Värdet av förmåner ska inte räknas med utan endast kontanta löner.

Det är alltid hela årslönesumman som måste anges, även om ägaren inte ägt andelarna hela året före det inkomstår då gränsbeloppet beräknas. Detta krävs för att lönekravet alltid ska bli rätt beräknat, eftersom lönekravet enligt Skatteverket alltid ska beräknas på hela årslönesumman, även om ägaren inte ägt andelarna hela året.

Ange den totala kontanta årslönesumman för dotterföretaget genom att klicka på Kontant ersättning under år 20XX i dotterföretag.... I dialogen som visas kan du lägga till dotterföretag.

Du ska ange årslönesumman i dotterföretaget under kalenderåret före det år för vilket gränsbeloppet ska beräknas.

I detta fall ska du enligt Skatteverket bara ta med de belopp som har utbetalts under den tid av året då moderbolaget ägt aktierna i dotterbolaget.

Ange det antal andelar som moderföretaget äger i dotterföretaget och det totala antalet andelar som finns i dotterföretaget.

På så vis kan programmet beräkna hur stor andel av den angivna årslönesumman i dotterföretaget som faller på de egna andelarna och som får användas för att beräkna löneunderlaget.

Det så kallade lönekravet ska däremot enligt Skatteverket beräknas på hela årslönesumman under innehavstiden året före inkomståret som kalkylen avser, utan kvotering med hänsyn till ägd andel. Så gör också programmet.

Välj OK.
Ange de statliga bidrag för lönekostnader som företaget har fått.

Om företaget har fått statliga bidrag som använts till löneutbetalningar under året före utdelningsåret, får dessa inte räknas med i lönesumman.

Om ägaren sedan tidigare innehavt andelar i fåmansbolaget och anskaffat ytterligare andelar i samma företag, under året som föregick inkomståret, måste löneunderlaget enligt Skatteverket beräknas separat för dessa nyanskaffade andelar.

Vid beräkningen av löneunderlaget för dessa andelar får du bara ta med lönesummor som utbetalats under den tid av året före inkomståret, då man ägt andelarna. Statliga stöd med mera som erhållits för att betala löner under den tid man ägt andelar ska dras bort.

Sedan ska en separat beräkning av gränsbeloppet göras på detta löneunderlag enligt Skatteverket. Beräkningen för dessa andelar visas i en egen kolumn.

Ange den kontanta årslönen för den högst betalda inom ägarens familj. Det kan vara årslönen till ägaren själv, men lika gärna någon annan av personerna som ingår i ägarens närståendekrets.

Den person vars årslön anges behöver inte vara aktieägare i bolaget, men måste ingå bland ägarens närstående.

Med närstående menas maka/make, förälder, mor- och farföräldrar, avkomling och avkomlings maka/make (styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling), syskon, syskons maka/make och avkomling samt dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.

Ange personnummer om lönekravet uppfylls av närstående.

Löneunderlag

Lönedelen av årets gränsbelopp beräknas i procent av ett löneunderlag, som normalt är hela årslönesumman i företaget under kalenderåret före året då gränsbeloppet beräknas. Även löner från dotterbolag får räknas in i löneunderlaget enligt särskilda regler. Bara den som äger minst fyra procent av aktierna i ett företag får beräkna en lönedel i gränsbeloppet.

Lönedelen av årets gränsbelopp för hela företaget beräknas som 50% av hela löneunderlaget.

Till den del vissa andelar inte ägts under hela året före inkomståret, får löneunderlag för dessa andelar enbart beräknas på lön som utbetalats under den tid då man ägt andelar. Detta löneunderlag ska enligt Skatteverket dessutom beräknas separat.

Lönekrav

Det ställs ett särskilt krav på storleken på varje delägares egen lön från företaget, vilket måste uppfyllas för att en lönebaserad del av gränsbeloppet ska få beräknas av delägaren. Detta lönekrav beräknas också på företagets och dotterbolagens löneutbetalningar under året före det år då det nya gränsbeloppet ska beräknas. I vissa fall beräknas det på en högre lönesumma än vid beräkningen av löneunderlaget.

Överst på fliken Löneunderlag får du alltid besked om det är viktigt att lönekravet uppfylls i det aktuella fallet. Beskeden kommer vid samma löneförhållanden att variera beroende på om du på fliken Grunduppgifter angett att du ska använda den alternativa beräkningen av gränsbelopp enligt förenklingsregeln eller inte.

Genom att klicka på länken Visa analys - lönekrav kan du se en analys på hur lönekravet beräknats.

Huvudregel kräver lön på 9,6 inkomstbasbelopp

Enligt huvudregeln är lönekravet alltid uppfyllt om aktieägaren eller någon av aktieägarens familjemedlemmar (person inom ägarens närståendekrets), under kalenderåret före det år gränsbeloppet beräknas, har fått kontant lön på minst 9,6 inkomstbasbelopp. Man räknar då på det inkomstbasbelopp som gäller det år lönen betalas ut.

Om det är flera familjemedlemmar som arbetar i företaget räcker det att en enda av dem uppfyller lönekravet. Det finns inget krav på att den person inom familjen som uppfyller lönekravet måste vara aktieägare i bolaget.

Alternativregel kan ge lägre lönekrav

Det finns även en alternativ regel som ofta kan ge ett lägre lönekrav. Enligt det alternativa lönekravet måste någon i ägarens familjekrets, under kalenderåret före utdelningen, ha fått en årslön på minst 6 inkomstbasbelopp + 5% av den totala årslönesumman i företaget och dess dotterbolag året före utdelningsåret.

Begränsningsregel kan minska egen lönedel

Även om lönekravet är uppfyllt kan en begränsningsregel bli aktuell i företag med mycket stora lönesummor och kan då sätta ned det möjliga egna lönebaserade utdelningsutrymmet för enskilda delägare.

Det lönebaserade utrymmet som beräknas för en delägare får nämligen aldrig beräknas till ett högre belopp än 50 gånger den högsta årslönen till någon inom delägarens familj.