Visma Lön Direkt
Beräkna och registrera sjuklön
När en anställd är sjuk ska karensavdrag, sjukavdrag och sjuklön beräknas. Sjukavdrag och sjuklön beräknas från sjukperiodens första dag. Karensavdraget är ett engångsavdrag som dras om en av dina anställda blir sjuk. Avdraget är lika stort oavsett vilken dag och när på dagen den anställde blir sjuk och motsvarar 20 procent av sjuklönen per vecka.
Om den anställde blir sjuk igen inom fem dagar från det första sjuktillfället görs inget nytt karensavdrag. En anställd kan max ha 10 karensavdrag på en 12-månadersperiod.
För att räkna ut karensavdraget behöver du veta den anställdes genomsnittliga veckoarbetstid i timmar. Det är också viktigt att först kontrollera ditt kollektivavtal för att fastställa hur karensavdrag, sjukavdrag och sjuklön ska beräknas för dina anställda.
Vid oregelbunden arbetstid används historiska uppgifter för att räkna ut den genomsnittliga veckoarbetstiden. Om det inte finns några historiska uppgifter kan du utgå från antalet planerade arbetstimmar de kommande månaderna. Om du inte har några uppgifter att gå på kan du i nödfall göra en rimlighetsbedömning av veckoarbetstiden.
För att rapporteringen av sjuklön i arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI) ska bli rätt behöver du använda lönearterna enligt nedan.
Kollektivavtalen styr hur karensavdrag och sjuklön ska beräknas. Exemplen nedan bygger på en standardberäkning som finns i de flesta kollektivavtal. Eftersom det finns skillnader mellan olika avtal är det viktigt att du kontrollerar hur beräkningen ska göras enligt de avtal som finns på ditt företag.
När en månadsavlönad blir sjuk gör du för sjukdag 1-14 ett avdrag som motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
Efter sjukdag 14 får den anställde ersättning från försäkringskassan. Från och med sjukdag 15 gör du därför enbart sjukavdrag. Uträkningen ger ett sjukavdrag per kalenderdag.
Karensavdrag per timme |
- 0.8 x ([månadslönen x 12] / [52 x genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka]) |
Antal karenstimmar |
0,2 x genomsnittlig veckoarbetstid |
Sjukavdrag (dag 1-14, 100 %) |
- (månadslön x 12) / (52 x genomsnittlig veckoarbetstid) |
Sjuklön (dag 1-14, 80 %) |
0,8*(((MånadslönEfterLöneväxling+RörligLönGenomsnittMånad)*Avtalsfaktor)/(52*Veckoarbetstid)) |
Sjukavdrag (dag 15-180, 100 %) |
- (månadslön x 12) / 365 |
I detta exempel jobbar den anställde 8 timmar per dag, 5 dagar i veckan. Den anställdes månadslön är 28 000 kronor.
Så här räknar du om den anställde har varit sjuk en hel vecka (avrundat till hela kronor):
Karensavdrag per timme |
- 0,8 x ([månadslön x 12] / [52 x genomsnittlig veckoarbetstid]) = - 0,8 x ([28 000 x 12] / [52 x 40]) = - 0.8 x (336 000) / (2 080) = -129 kronor |
Antal karenstimmar |
0,2 x 40 = 8 timmar |
Sjukavdrag |
- (månadslön x 12) / (52 x genomsnittlig veckoarbetstid) = - (28 000 x 12) / (52 x 40) = - 336 000 / 2 080= -162 kronor |
Sjuklön |
0,8 x ([månadslön x 12] / [52 x genomsnittlig veckoarbetstid]) = 0,8 x ([28 000 x 12] / [52 x 40]) = 0,8 x 336 000 / 2 080 = 129 kronor |
Lönebeskedet kommer då se ut så här (avrundat i hela kronor):
Löneart | Timmar | À-pris | Summa |
---|---|---|---|
Månadslön | 28 000 | ||
Karensavdrag | 8 | -129 | -1 032 |
Sjukavdrag | 40 | -162 | -6 480 |
Sjuklön | 40 | 129 | 5 160 |
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen och är även sjuk nästa dag. Sammanlagt är den anställde sjuk 4 + 8 timmar, d.v.s. 12 timmar.
Lönebeskedet kommer då se ut så här (avrundat i hela kronor):
Löneart | Timmar | À-pris | Summa |
---|---|---|---|
Månadslön | 28 000 | ||
Karensavdrag | 8 | -129 | -1 032 |
Sjukavdrag | 12 | -162 | -1 944 |
Sjuklön | 12 | 129 | 1 548 |
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen, men är åter i arbete nästa dag. Den anställde är alltså sjuk i 4 timmar.
Lönebeskedet kommer då se ut så här (avrundat i hela kronor):
Löneart | Timmar | À-pris | Summa |
---|---|---|---|
Månadslön | 28 000 | ||
Karensavdrag | 4 | -129 | -516 |
Sjukavdrag | 4 | -162 | -648 |
Sjuklön | 4 | 129 | 516 |
Karensavdraget får aldrig bli högre än sjuklönen för sjukperioden och ska i dessa fall alltid justeras till samma belopp som sjuklönen.
Kollektivavtalen styr hur karensavdrag och sjuklön ska beräknas. Exemplen nedan bygger på en standardberäkning som finns i de flesta kollektivavtal. Eftersom det finns skillnader mellan olika avtal är det viktigt att du kontrollerar hur beräkningen ska göras enligt de avtal som finns på ditt företag.
När en timavlönad blir sjuk gör du ett avdrag som motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
Karensavdrag per timme |
Timlön x 0,8 |
Antal karenstimmar |
0,2 x genomsnittlig veckoarbetstid |
Sjuklön |
Timlön x 0,8 |
Om du använder lönearten Sjukavdrag får den anställde inte någon timlön för sjukfrånvaron. Minska därför istället antalet timmar på lönearten Timlön till faktiskt arbetad tid.
I exemplet jobbar den anställde 6 timmar om dagen, 5 dagar i veckan, d.v.s. 30 timmar) och har en timlön på 200 kronor. Under en månad utan sjukfrånvaro skulle den anställde ha jobbat 135 timmar.
Så här räknar du om den anställde har varit sjuk en hel vecka (30 timmar):
Karensavdrag per timme |
200 x 0,8 = 160 kronor |
Antal karenstimmar |
0,2 x 30 = 6 timmar |
Sjuklön från dag 1 |
200 x 0,8 = 160 kronor |
Om du använder lönearten Sjukavdrag får den anställde inte någon timlön för sjukfrånvaron. Minska därför istället antalet timmar på lönearten Timlön till faktiskt arbetad tid.
Löneart | Timmar | À-pris | Summa |
---|---|---|---|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) | 105 | 200 | 21 000 |
Karensavdrag | 6 | -160 | -960 |
Sjuklön | 30 | 160 | 4 800 |
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen och är även sjuk nästa dag. Sammanlagt är den anställde sjuk 3 + 6 timmar, d.v.s. 9 timmar.
Lönebeskedet kommer då se ut så här (avrundat i hela kronor):
Löneart | Timmar | À-pris | Summa |
---|---|---|---|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) | 126 | 200 | 25 200 |
Karensavdrag | 6 | -160 | -960 |
Sjuklön | 9 | 160 | 1 440 |
Timlönen minskas med motsvarande timmar som det betalas sjuklön för, vilket gör att avdraget blir 200 x 9 = 1 800 kronor. Antalet karenstimmar beräknas som 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid.
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen, men är åter i arbete nästa dag. Den anställde är alltså sjuk i 3 timmar.
Lönebeskedet kommer då se ut så här (avrundat i hela kronor):
Löneart | Timmar | À-pris | Summa |
---|---|---|---|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) | 132 | 200 | 26 400 |
Karensavdrag | 3 | -160 | -480 |
Sjuklön | 3 | 160 | 480 |
Timlönen minskas med motsvarande timmar som det betalas sjuklön för, vilket gör att avdraget blir 200 x 3 = 600 kronor.
Karensavdraget får aldrig bli högre än sjuklönen för sjukperioden och ska i dessa fall alltid justeras till samma belopp som sjuklönen.
I exemplet arbetar den anställde oregelbundet och har i snitt arbetat 15 timmar per vecka de senaste 3 månaderna. Den anställdes timlön är 200 kronor. Utan sjukfrånvaro skulle den anställde ha arbetat 65 timmar under månaden. Den anställde är sjuk istället för att arbeta de schemalagda timmarna för måndag (2 timmar), onsdag (5 timmar) och fredag (6 timmar), d.v.s. 13 timmar.
Karensavdrag per timme |
200 x 0,8 = 160 kronor |
Antal karenstimmar |
0,2 x 15 = 3 timmar |
Sjuklön från dag 1: |
200 x 0,8 = 160 kronor |
Lönebeskedet kommer då se ut så här (avrundat i hela kronor):
Löneart | Timmar | À-pris | Summa |
---|---|---|---|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) | 52 | 200 | 10 400 |
Karensavdrag | 3 | -160 | -480 |
Sjuklön | 13 | 160 | 2 080 |
Karenstimmarna blir 3 timmar trots att den anställde bara skulle ha arbetat 2 timmar första sjukdagen. Detta eftersom antalet karenstimmar beräknas som 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden 3 månader bakåt i tiden, vilken för den anställde i vårt exempel var 15 timmar.
Relaterade avsnitt