Visma Lön 300
Ej semestergrundande deltidsfrånvaro
Antalet semesterdagar tar hänsyn till ej semestergrundande frånvaro i hela dagar och om en anställd har mycket deltidsfrånvaro så påverkar det inte antalet semesterdagar.
Om du vid semesterårsavslutet får ett meddelande om att någon av de anställda haft ej semestergrundande deltidsfrånvaro under semesteråret kan du behöva räkna om den anställdes genomsnittliga sysselsättningsgrad under året. Detta behöver du göra manuellt eftersom ditt kollektivavtal och ditt företag avgör om frånvaron ska påverka semesterlönen eller inte.
Det räcker med att en anställd har varit tjänstledig en halv dag för att meddelandet ska visas. I dessa fall brukar man vanligtvis inte justera sysselsättningsgraden, utan det görs bara när frånvaron har varat så länge så att den påverkar semesterlönen.
Görs inte ändringen av sysselsättningsgraden kommer en anställd som haft ej semestergrundande deltidsfrånvaro att få lika hög semesterlön som en anställd som haft samma månadslön men inte haft någon frånvaro.
Den omräknade sysselsättningsgraden lägger du in under Personal - Anställda, fliken Lön, genom att klicka på pennsymbolen vid Genomsnittlig sysselsättningsgrad. Här lägger du in det nya värdet under Använd egendefinierad genomsnittlig sysselsättningsgrad.
Detta gör du innan du skapar semesterårsavslutet om du har intjänandeåret året före semesteråret.
Om du har intjänandeåret samma som semesteråret ska du under årets gång räkna om sysselsättningsgraden och lägga in under Använd egendefinierad genomsnittlig sysselsättningsgrad. Det går inte att justera i efterhand, eftersom dagarna redan är uttagna.
Om du lägger in ett värde under Använd egendefinierad genomsnittlig sysselsättningsgrad precis innan semesterårsavslutet vid samma intjänandeår som semesterår, kommer endast de sparade dagarna att räknas om.
Exempel på en omräkning av sysselsättningsgraden
Förutsättningar i exemplet
- En anställd har varit till sjukskriven till 100 procent sedan den 10 mars.
- Den 1 november börjar den anställde arbeta 25 procent.
- Den 1 december börjar den anställde arbeta 50 procent.
- Den anställde har rätt till 25 semesterdagar.
- Intjänandeåret för semesterdagarna är året före semesteråret.
- Semesterperiod per kalenderår (1 januari - 31 december).
Så här räknas sysselsättningsgraden om
Från 10 mars och 180 dagar framåt är sjukskrivningen semestergrundande.
Från och med 6 september är den inte längre semestergrundande.
Från den 6 september till den 31 oktober är den anställde helt sjukskriven (Ej semestergrundande). Detta innebär att de betalda dagarna kommer att justeras vid semesterårsavslutet och ska därför inte påverka sysselsättningsgraden (56 dagar).
Från och med att den anställde börjar arbeta 25 procent tjänas betalda semesterdagar in. När semesteråret är slut kommer den anställde ha tjänat in semesterdagar enligt följande:
(365 anställningsdagar - 56 ej semestergrundande hela kalenderdagar)/365= 0,8493*25 (semesterrätten)=21,23, d v s 22 dagar
Den anställde får inte full betalning för alla dagar på grund av ej semestergrundade deltidsfrånvaro.
- Från 1 januari - 31 oktober får den anställde full betalning. Först arbetade den anställde 100 procent, och har sedan haft semestergrundande frånvaro samt ej semestergrundande frånvaro hela kalenderdagar.
- Under perioden 6 september - 31 oktober har den anställde ej semestergrundande frånvaro 100%. Dessa dagar ska tas bort i beräkningen på semesteråret (365 - 56 = 309).
- För dagarna från 1 november - 30 november får den anställde betalda semesterdagar med 25 procents betalning.
- Från 1 december - 31 december får den anställde betalda semesterdagar med 50 procents betalning.
När de intjänande dagarna har olika värde kan man räkna ut hur mycket man i snitt får betalt när man har semester. Gör så här för att räkna ut ett genomsnittligt värde för de intjänade semesterdagarna.
Den anställde har:
- 248 kalenderdagar med 100 procents värde, dels genom arbete, dels genom semestergrundande frånvaro och dels genom ej semestergrundande frånvaro hela kalenderdagar.
- 30 kalenderdagar med arbete 25 procent och ej semestergrundande frånvaro 75 procent.
- 31 kalenderdagar med arbete 50 procent och ej semestergrundande frånvaro 50 procent.
- 56 kalenderdagar med 100 procent ej semestergrundande frånvaro.
((248*100%)+(30*25%)+(31*50)/309 = 0,877
Eftersom det finns ej semestergrundande frånvaro på 100 procent under semesteråret måste du ta bort de 56 kalenderdagarna på hela semesteråret (365-56=309 kalenderdagar).
Den anställde får alltså 22 betalda semesterdagar med en semesterlön på 87,7 procent av den semesterdaglön som den anställde skulle haft utan ej semestergrundande frånvaro.
Om lönen är på 25 000 kronor och semestertillägget beräknas med 0,8 procent får den anställde ett semestertillägg på 179,20 kr per betald semesterdag.
25 000 * 0,8 % * 87,7 % = 179,20 kr
Semesterdaglönen beräknas med 4,6 procent på månadslönen men bara till 87,7 procent:
25 000 * 4,6 % * 87,7 % = 1030,40 kr
Avdraget på månadslönen beräknas med 4,6 procent. Detta innebär att avdraget på månadslönen blir högre än semesterdaglönen.
25 000 * 4,6 % = 1 150 kr
Relaterade avsnitt
|
Arbeta med semester |
